Torsdag.
Avresan mot Knutstorp började vid lunchtid under torsdagen, Mazdan packades till bristningsgränsen med allt som kan tänkas behövas. (så mycket av det som nu får plats i bilen) Tanken var att samåka ner med Pettson, men han hade fortfarande fullt upp med att packa och viste inte när han skulle bli klar. Kring 45 nercabbade mil senare hittar jag Ronny liggandes under en uppallad guldklimp i depån. Tydligen är det fjäderbyte som är den senaste uppgraderingen. Anders Träff hälsar och snart kommer Hans åkandes med en grym NC på släp.
Fredag.
Hittar äntligen Pettson som fått sova på parkeringen utanför i sin bil, men lika glad är han för det.
Ställde om cambern lite, nu är det 3 grader runt om som gäller.
Träning, och jag valde att använda ett litet knep från onlineracingen: följ efter en snabb förare och härma spåren så gott det går.
Henrik Pihl vart min ofrivilliga spårvalsvisare denna gång, och det gick väl att följa med ganska bra, på ett ungefär. Det kändes dock som om all min körning var halvdan eller kanske mer åt det dåliga hållet, inga kurvtagningar satt 100% där dom skulle och bilen hade mycket mer att ge. Henrik drog så småningom ifrån och en annan Henrik närmade sig bakifrån. Henrik E körde här för första gången men åkte ändå förbi ganska snart efter att fått bevittna några mindre kontrollerade sidledesåkningar genom första kurvan.
Lördag.
Kvaldags direkt på morronen och fällde upp suffletten för att försöka sänka varvtiderna lite.
Fick en hel del fria varv men känslan av brist på körskicklighet var den samma som under träningen. Det var väl minnet av Kinnekulle-tävlingen som gjorde att den 6:e startpositionen inte såg så rolig ut på resultatlistan.
En rolig sak med lördagen var publikåkningen som hölls under lunchuppehållet. Jag såg fram emot den av två anledningar:
1. Tänk om någon skulle betala pengar för att få åka med mig runt banan??!!!
Det om något skulle vara en redig ego-boost!

2. Per hade frågat om jag ville köra den superheta rejs-NCn några varv.

Det hela rullade igång och efter ett kort genomgång av hur allt funkade åkte vi ut i bandepån och den första passageraren klättrade ner i vänsterstolen. Ut på banan, avverka några varv, in igen, och en glad leende person tackar för åkturen och hoppar ur. Detta upprepas om och om igen, det här var ju riktigt kul.
Men det slutar inte där. Parkerar på slutet med förhoppning om att få köra lite NC också, men det är lite tajt med körningar och det ser ut som om Jonas får ta det sista körpasset. Hör motorljudet när han swishar förbi på rakan och det låter minst sagt fränt. Han kommer in och det finns lite tid kvar, så jag får äntligen chansen! **YAYYYY** Bilen känns skön att köra och greppar fint i kurvorna, bromsarna bara suger tag i bilen och nästan drar den baklänges. Trevlig bil.
Rejs 1.
Nästa banbesök är rejs 1, på lördageftermiddan. Vet inte hur varmt det är egentligen, men tror inte det finns risk för att någon sitter och fryser i lineupen direkt. Bestämmer mig för att offra lite aerodynamik till fördel för ett svalare förarutrymme och fäller ner suffletten.
Starten går ganska bra, kommer av linjen i ungefär samma tempo som bilarna framför. Niklas gör någon form av miss så jag kan vika in på insidan inför första kurvan. Jonas (som startade snett framför mig) går ut på utsidan och detta ser ut att kunna gå min väg, lägger mig bredvid honom på insidan in i första kurvan. Han hänger dock med bra på yttern och lyckas ta tillbaka sin plats när vi kommer över krönet. Dennis hänger på precis bakom Jonas och vi ligger jämsides i ett halvt varv känns det som. Jag lyckas dock hålla honom bakom och är lite småglad över det. Jag vill minnas att vi båda lämnade gott om plats åt varandra, men det syns inte på filmen. Du får säga till annars Dennis.
Jonas och de andra grabbarna är för vassa idag, och försvinner framåt, medan Dennis hänger på bra och Porshe-Henrik börjar få upp farten och hamnar närmast bakom mig, vet inte hur. Hur som helst missar jag i litokurvan och får en usel utgång på rakan ... både Henrik E och Dennis kör förbi. Håller den platsen in i mål, riktigt roligt var det!
Söndag.
Dagen börjar med att kolla på när Fredrik eldar däck i modsport, fajten mellan de tre toppbilarna i snabbaste klassen var också kul att se. Så pass olika bilar med så lika prestanda, riktigt häftigt!
Mer publikåkning och det är minst lika roligt den här gången. Anderas Halbig improviserar fram lite showåkning där vi lämnar luckor åt varandra för att förmedla lite hur roligt rejsing kan vara för våra medåkare. givetvis med väl tilltagna säkerhetsmariginaler, tro inget annat nu!
Publiksjussar-åkning är kul … mer sånt tack!
Kan föresten inte riktigt komma över hur fränt det måste vart för dom som fick åka med i den danska värstingbilen. Den svart-guldiga saken som såg lite ut som en lemansprototyp. Gick i modsport.
Rejs2.
det här rejset var nog det roligaste jag kört!
Starten gick ganska bra igen, men Drangel gjorde en ännu bättre start och var om innan krönet. (mitt sikte var egentligen mest inställt på att komma om Dennis, hade inte en tanke på att Drangel skulle köra om)
När vi började närma oss idioten-kurvan kom Niklas åkandes och vi låg bredvid varandra ungefär lika lång tid som jag och Dennis var bredvid varann i första rejset. Jag lyckas hålla min placering även denna gång och säger väl samma sak nu … Niklas, jag tror att båda lämnade gott om plats, men säg gärna till om du upplevde det annorlunda.
Ute på banan stressar jag på Drangel så mycket jag kan och letar aktivt efter luckor att passera på. Han täcker upp lite överallt men det ser ut som om det ska kunna gå att passera innan rejset tar slut. Missen kommer tillslut och han gör en dålig utgång ut på rakan, det går äntligen, där och då gör jag min första riktiga omkörning det här året! *glädje*
Några sekunder framför ligger nu Dennis lite ensamt, ska det gå att genomföra ännu en omkörning, eller en attack iaf? Full satsning framåt och avståndet krymper faktiskt. Antalet kvarvarande varv räcker inte till om Dennis bara håller sitt tempo, men han kanske gör ett misstag, vet hur lätt hänt det är. Misstaget kommer, men det är från min sida. Baken släpper i kurvan innan idioten och jag styr emot så fort det går, styr emot för fort. Ser inge bra ut med fronten pekandes mot gräset, får ett till litet släpp och baken är utanför curben och skottar grus, smäller lite fint om underredet.
”neeeeeej, inte snurra nu!”, det är så tankarna går. Det rätar upp sig och fortsätter i rätt riktning utan att ha förlorat mer än någon sekund, men luckan till Dennis har växt för stor och det känns inte smart att satsa vidare, tar de sista varven lagom lugnt för att Per inte ska komma nära nog för att kunna hitta på något.
Cupkakan var föresten väldigt god, fick aldrig tillfälle att smaka den förra gången på kinnekulle.

